Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 22 september 2017

Stridsknivar som avfångningsknivar

Ganska ofta lönar det sig att snegla lite på militär utrustning när man tänker jakt. Få saker har utvecklats enkom för jakt, oftast är det frågan om militära saker som sedan över tagits av jägarkåren - inte minst våra tre vanligaste älgjaktskalibrar 6,5x55, 308W och 30-06 eller för den delen kikarsikten. Hagelvapen däremot, där har utvcklingen drivits av civila krafter och militären lånat in och modifierat vissa vapen.

Vad gäller knivar i allmänhet och avfångningsknivar i synerhet så är den absolut vanligaste avfångningskniven på den svenska markanden en kinesisk lågpriskopia på klassiska SOG Desert Dagger. Kopian har bara formgivningen gemensam med originalet, materialvalet är på alla sätt sämre. Originalet slutade tillverkas runt 2004 och på begagnatmarknade så ligger exemplar i hyfsat skick på runt 250$, i sverige kan man köpa kopian (brandad på lämpligt sätt) för under 200 kr.
Jag bedömmer det som ett dålit köp att skaffa en undermålig kopia av en bra kniv, då tycker jag att det av många skäl är bättre att köpa original som uppfyller militära krav får då vet man att man får en kniv som håller. Men har man nu inte 2500 kr eller mer att lägga på en äkta SOG Desert SDagger så kan man kika på andra knivar. Varför inte svenska försvarets stridskniv (fältkniv) fm64 eller tyska kampfmesser 68? Båda finns på begagnatmarknaden även om de ofta är några kr dyrare än SOG-kopian.

Bundeswehs kampfmesser 68 användes från 1968 och en bit in på 1990-talet. Sitt namn till trots så är det inte en renodlad stridskniv utan en brukskniv som skall gå att strida med. Kniven har ett grönt plastskaft som inte är speciellt skönt men har ett bra grepp, en parerstång skyddar fingrarna från det 14 cm långa bladet som är 3,5 mm tjockt. Bladet är i rostfritt stål. Slidan är i aluminium och läder och grönmålad. Slidan kan användas av såväl höger som vänsterhänta.

Flera olika tillverkare har levererat kniven efter militär specifikation till det tyska försvaret vem som tillverkat just min vet jag inte, kanske finns märkningen på tången. Kniven lämpar sig bra som avfångningskniv för eftersöksjägare även om det inte hade varit fel med någon cm längre blad för lite större djur så räcker den till för rådjur, mindre hjortar och brungrisar. Man brukar kunna hitta den för 350-500 kr, enklast är att beställa den från tyskland men den dyker upp med jämna mellanrum på svenska marknaden med.

Fältkniv fm/64 eller stridskniv fm/64 som den också kallas var svenska försvarets utveckling av stridskniv fm/52 som i sin tur var en oblyg kopia på amerikanska US m3... Den har en 16,5 mm lång 4,5 mm tjock klinga som har full egg på ena sidan och egg på den yttre halvan av ryggen vilket ger den en dolkliknande funktion. Jag tror, men är inte helt säker på, att bladet är tillverkat i kolstål.

Handtaget tillverkades i de flesta fall i plast och slidan är i metall och grov kanvas. Just mitt exemplar har fått ett skaft i masurbjörk och är mer ovalt än originalet vilket jag ser som en fördel. Kniven lämpar sig mycket bra som avfångningskniv men har i princip inga ytterligare jaktliga användningsområden. Det finns hyfsat gott om fm/64 på den svenska marknaden men de brukar ändå kosta från 400 kr och uppåt beroende på vilket skick de är i.

torsdag 21 september 2017

Karesuandokniven Björnen

Karesuandokniven Björnen är en väldigt klassisk nordisk kniv. Det skulle inte förvåna mig om det var en av de första som Karesuandokniven började tillverka när de startade för sisådär 40 år sedan och den finns fortfarande i produktion. Knivbladet tillverkas fortfarande i kolstål härdat till 56 HRC, dvs inte tokhårt utan snarare lättslipat. Skaftet är i renhorn och masurbjörk. Just mitt exemplar är från 1990-talet och har en aluminiumplatta mellan skaft och blad, den verkar inte finnas på nyare knivar. Dessutom verkar horn av bättre kvalitet användas nuför tiden (höjningen av materialkvaliteten är något jag observerat på flera knivar från just Karesuandokniven).

Kniven är 25 cm lång varav bladet utgör 13. Bladet är rätt stort, nästan 3 cm högt och 3 mm tjockt så det är en ganska rejäl kniv. Handtaget är rakt och avslutas med en bredare ändplatta, tvärsnittet är ovalt med måtten 18x33 mm. Slidan är i läder och hänger i en snodd, i slidan finns ett eggskydd av plast vilket är en billig och smart konstruktion.

Skaftets ovala form gör att den ligger fint och säkert i handen även om fingerskydd saknas nere vid eggen. Kniven är trots sin storlek väldigt lättarbetad, kanske beroende på att balanspunkten ligger precis i övergången skaft/blad. Att flå gick som en dans med kniven som har en mycket bra kurvatur för den typen av arbete. Det som var lite lurift var att göra hål i skinnet då kniven inte har någon speciellt markerad spets, sedan är den för stor för att användas till sotning.

Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att det är en mycket bra kniv för jakt (och friluftsliv), en kniv som jag varmt kan rekommendera och som antagligen kommer att få följa med mig åtskilliga gånger i skog och mark. Kniven kostar närmare 2000 kr, med tanke på att den funnits ett tag så dyker den emellanåt upp begagnat för några hundra.

onsdag 20 september 2017

Pyrchjakt på enhörning

Jag har sällan möjlighet att vara ute och jaga hela dagar. Men att smyga ut på markerna en eller ett par timmar tre eller fyra gånger i veckan är inga problem. Åtminstone inte så länge solen går ner på kvällenn och inte på dagen. Därför smög jag ut igår vid 18-snåret, direkt efter att middagen var avklarad.

Det regnade så det var mycket olika ljud igång, det är ju alltid bra eftersom mina smygande steg döljs av andra ljud. Jag började med att smyga upp mot en vall i träda några hundra meter söder om vår gård. När jag närmade mig skgsbrynet tittade en råget upp. Fånstirrade någon minut innan hon bestämde sig för att jag var farlig och for iväg som en löning, som väl var i all tysthet. Med sig hade hon två kid.

Jag smög några steg frammåt och stelnade till. ca 30 m ut på ängen stod en bock. Han tittade åt mitt håll. Jag höll andan och bocken vände efter en liten stund blicken och tittade åt det håll där geten och kiden for iväg. Jag höjde försiktigt bössan till axeln och när bocken rätade upp sig lät jag skottet gå. En tydlig träff och bocken for upp i luften, vände 180 grader och började ta sig iväg. Jag såg lite tarmar hänga ut, vad fan, buksköt jag honom på det hållet tänkte jag. Så mycket mer hann jag inte tänka innan bocken sjönk ihop ca 20 m från skottplatsen. Jag gick fram och konstaterade att kulan satt bra, precis bakom bogbladet, men att den gått ut genom buken. Jag var rätt säker på att jag haft en ren bredsida så sådär borde det inte se ut.

Innan allt för mycket magsafter skulle hinna spridas i bukhålan så hivade jag fram kniven, öppnade upp bocken och tog ur honom. Kunde konstatera att båra lungorna var rejält söndertrasade tillsammans med lever. Till råga på allt var även magsäcken sönderskjuten. På något märkligt sät måste kulan ha vinklat, kan den ha stött i lite gräs och börjat tumla innan den träffade bocken? När jag kikade närmare på ingångshålet så verkade det ovalt, så nog var det frågan om en tumlande kula alltid. Här kan tilläggas att jag använde 10,1 grams deerhead från Sako, en bondad kula.

När han var urtagen reagerade jag på att han bara hade ett horn. Det tänkte jag inte på när jag såg honom. Kan han ha slagit av det i sitt krumsprång vid träffen eller saknades hornet från början?

Väl hemma så flådde jag honom, gjorde rent och skar bort rejält kring sårkanalerna med tanke på att magen gått sönder. Avslutningsvis sprayade jag med ättika för att döda efentuella bakterier. När jag hängde in honom i viltkylen så passade jag på att spänna ut bröstkorgen med en smart pryl som Mattias Nettrander / Sydjakt skickat till mig.

tisdag 19 september 2017

Ny kameraövervakningslag på gång

Det har varit en del skriverier om förslaget till ny kameraövervakningslag det sista. Jag antar att det har at göra med att remisssvaren håller på att sammanställas nu.

Själva förslaget presenterades den 16:e juni och kan läsas här (598 sidor!). Jg har inte läst det men väl lite av det som står om den. Bland annat skriver Svensk Jakt:
Kameraövervakning på enskild mark, i skogsområden som inte vanligtvis nyttjas av människor, blir med den nya lagen både enklare och tydligare. Ägaren till kameran har fortsatt ett stort ansvar för att informera allmänheten om att det finns en kamera, och bilder som kameran tar kan inte brukas på ett sätt som kränker den fotograferade utan måste följa reglerna i dataskyddsförordningen.
Den enda egentliga invändningen som Jägareförbundet har är att kamerorna skall vara märkta med ägarens namn och kontaktuppgifter (ungefär som för fällor). Jägareförbundet har ett annat förslag som är betydligt bättre:
Jägareförbundets remissvar pekar också på behovet av att i det nya regelverket skyddar den enskilde brukaren från problem.
Enligt utredningen ska åtelkameror inte omfattas av tillståndsplikt, men området som övervakas ska tydligt skyltas med upplysning om vem som satt upp och äger kameran.
– Där menar vi att jägarnas personliga jägar-ID kan användas, och då finns alla personuppgifter i Naturvårdsverkets jaktkortsregister, i de fall tillsynsmyndigheten vill kontrollera vem som satt upp kameran, säger Ola Wälimaa.
Men alla är inte nöjda. Svenska Rovdjursföreningen är en av dem och de arbetade hårt /lobbade/ under remisstiden för att få andra organisationer att skriva negativa remissvar. Såhär står det i Rovdjursföreningens upprop till övriga föreningssverige:
En sådan förändring [lagändring, min anm] skulle i hög grad underlätta illegal jakt på rovdjur. Den skulle också innebära att om någon vill kameraövervaka ett naturområde, på ett sätt som annars skulle vara olagligt, kan hen lätt göra det lagligt genom att lägga ut åtlar vid kamerorna. På det viset hotar förslaget även integriteten för andra människor som vistas i skog och mark.
Jag kommer osökt att tänka på det gamla talesättet, man känner andra som man känner sig själv.

Om allt rullar på som det skall så träder den nya lagen i kraft den 25 maj nästa år.

Lite naturbilder

Eftersom jag inte har något direkt jaktligt jag vill förmedla just nu så kör vi ett gäng naturbilder från de senaste veckorna.
 Jag och tösen gav oss ut på ett riktigt stolleprov. Enligt kartan borde stigen/skogsvägen varit farbar med cykel men verkligheten avvek från kartan. Eller så hamnade vi fel...
 Kvällssträck med gäss.
 Ett gammalt jakttorn som tjänat ut och insekternas miljonprojekt.
 Höstens spindelnät är fantastiska.
 Ett oväder på ingående. Enligt grannen fick vi 61 mm det dygnet....
 Fuktog moss i skogen blir vacker dimma när solen slår igenom och värmer den.
 En stol på ett hygge...
Jag får helt klart jobba på det där med rak horisontlinje.... Men det är inte så lätt när det inte finns plats att lägga sig på mage när man vill ta grodperspektiv...

måndag 18 september 2017

Tips: ännu en svensk jaktpod

Till min glädje insåg jag just att det finns en tredje svensk jaktpod. Denna gång från Norrland. 

Jaktpodden heter den kort och gott. Hittills har de kommit med 6 avsnitt vilket är bra med tanke på att de drog igång det hela den 14 augusti.....

söndag 17 september 2017

Ny slida till Bark River Bumblebee

Jag ledsnade till slut helt på originalslidan till min Bark River Bumblebee. Så när jag fick lite tid över förra helgen sydde jag en ny:
 Först ett mönster där jag lade på lite drygt 5 mm kring bladet. Mönstret använde jag för att skära ut materialet i läder.
 Gevärsknappen till knäppet fick sättas på plats innan jag sydde ihop slidan.
 En rem till knäppet tillverkades, satten den i gevärsknappen och runt kniven varefter jag markerade på remmen var den skulle kapas och sys. Jag sydde fast den innan jag sydde ihop slidan.
 När jag var nästan klar med slidsömmen så satte jag en öggla för halsremmen på plats, den har väen fördelen att den fixerar knivens läge.
 En liten smidig kniv skall ha en liten smidig slida!
Såhär blev den i färdigt skick!