När skall SNF börja med riktigt miljöarbete?

Svensk Jakt uppmärksammade en intressant nyhet tidigare idag. Jag hade helt missat den, mycket på grund av att jag inte följer twitter.

Bakgrunden är att Mattias Goldman (vd Fores) för ett par dagar sedan i artikelform presenterade en bok som släpptes i dagarna. Kanske är artikeln en förkortad version av Goldmans bidrag till boken, jag vet inte. Hur som helst. Goldmans artikel i miljöaktuellt är intressant, den tar upp fem stora utmaningar som miljörörelsen står inför. Den första frågan gäller det här med att prioritera. Man måste alltid prioritera och frågan är om man prioriterar rätt i miljöfrågorna. Goldman pekar med rätta ut SNF som den största enskilda opinionsbildaren i miljöfrågor i Sverige. Men konstaterar förvånat att SNF prioriterar sveriges vargar högre än global klimatförändring jag citerar det Goldman skriver under denna punkt för det är viktigt:

Naturskyddsföreningen är Sveriges största medlemsbaserade miljöorganisation, och vilka frågor de väljer att arbeta med är avgörande för vilka miljöfrågor som hamnar högt på den politiska dagordningen och i allmänhetens medvetande. Lägger man mycket fokus på frågor som uppfattas som perifera tappar hela miljöfrågan i betydelse.
Klimatfrågan ses av många som den stora, globala överlevnadsfrågan där den senaste tidens utveckling akut måste vändas. Den bedömningen har vi också gjort på tankesmedjan Fores, där klimatet helt dominerar vad vi arbetar med inom miljösfären. Naturskyddsföreningen tycks göra en annan bedömning. Under 2013 medverkade organisationen i 1 450 artiklar om varg, enligt en sökning i Mediearkivet Retriever, omfattande alla svenska källor. Under samma period medverkade Naturskyddsföreningen i 1 273 artiklar om klimat, i båda fallen inklusive alla varianter av sökorden, alltså även t.ex. ”klimatförändringar” respektive ”vargjakt”.

Totalt sett har det skrivits och sänts 239 531 artiklar och inslag om klimat under de gångna tre åren, mot 158 764 om varg. Skillnaden skulle förstärkas om vi kunde sålla bort åtskilliga tusen artiklar om speedwayklubben Vargarna. Att Naturskyddsföreningen syns mer i varg- än i klimatfrågan kontrasterar alltså mot den allmänna debatten.

Eftersom Naturskyddsföreningen är demokratiskt uppbyggd måste man anta att varg-prioriteringen är i linje med de nästan 200 000 medlemmarnas önskemål. Men man kan förstås ändå undra varför prioriteringen görs – tycker de faktiskt att vargfrågan är viktigare än klimatet och i så fall varför? Medlemsorganet Sveriges Natur, där ordförande har en kolumn, ger inga svar men bekräftar bilden att när man själv får välja är skyddet av cirka 400 vargar väl så viktigt som arbetet för det globala klimatet.
Den andra stora miljöorganisationen Världsnaturfonden har inte någon enskild fråga som sticker ut lika tydligt, även om det lätt kan se ut som att man lägger väl så mycket fokus på enskilda utrotningshotade djur i fjärran land som på klimatfrågan. Mediebilden av Greenpeace domineras av kärnkraftsfrågan, främst om hur lätt det är att ta sig in på reaktorsområdet. Så som Greenpeace formulerar frågan är risken stor att svaret blir ”högre staket och fler schäfrar”, inte ”minskade utsläpp” eller ”100 % förnybar energi”.
De som inte tror att miljörörelsen är viktig har inte förstått mycket. Därför bör den som oroar sig över klimatet också intressera sig för de stora miljöorganisationernas prioriteringar. Snart sagt alla andra miljö-, hållbarhets- och utvecklingsfrågor är beroende av att vi klarar att hejda klimatförändringarna, så även den som inte vill släppa andra frågor bör kunna ställa upp på att den hamnar mer i fokus. Ett första steg kan vara att hålla gränsen mot frågor som ur ett globalt överlevnadsperspektiv trots allt är mindre viktigt än klimatet. Här kan vi alla hjälpa till – som medlemmar, finansiärer, journalister, politiker eller opinionsbildare.

Prioritera rätt, det är vad vi alla försöker göra dagligdags. Jägarnas Riksförbund prioriterar i korthet en nollvision för varg i sverige och att alla skall ha rätt till jakt oavsett markens storlek. Svenska Jägareförbundet har bredare och inte fullt så extrema prioriteringar. Nåja. Istället för att ta åt sig av kritiken från en annan ledande miljökämpe så väljer SNFs ordförande Mikael Karlsson att tända på alla cylindrar. Och alla som följt honom ett tag vet att han inte blir nådig när han gör det. Mikael Karlsson bloggar (alltså officiellt som SNFs ordförande, lite tweets kan ni se på Svensk Jakt hemsida):

 Det är helt fel. Klimatfrågan tillhör de frågor som föreningen prioriterar i särklass högst, enligt både stämmobeslut och verksamhetsplaner och budget sedan flera år. Vargfrågan är inte prioriterad. Dessa beslut – och redovisningar av genomförandet av dem – finns öppet redovisade på vår webbplats. Materialet är förvisso omfattande men är fullt möjligt att granska, även med en begränsad insats. Men det har Mattias Goldman inte gjort, inte ens översiktligt. Han drar därför en helt felaktig slutsats.

Mikael Karlsson tar alltså åt sig personligen för Goldmans artikel, han väljer såklart att gå på Goldman som person och inte den breda slutsats som trots allt kan dras ur ett sådant material som tidningsdatabaser utgör:

Det är en befängd idé som Goldman har, att med ett knippe pressklipp kunna granska en organisation med 200 000 medlemmar, varav tusentals är aktivt arbetande på ideell bas över hela landet, och med en verksamhet som omfattar runt 100 anställda och 200 miljoner, och som dessutom verkar aktiv både på EU-nivå och samverkar med ett femtiotal organisationer i Afrika, Asien och Sydamerika. Den analysmetod som Goldman använder för att underbygga sin slutsats om våra prioriteringar skulle inte klara sig genom ens den svenska skolans högstadium. Men säger då inte analysen något om förhållandet mellan varg och klimat? Nej, för det första säger den inget om vilka budskap vi försöker få ut (som är det vi ser som viktigt), vilket inte måste vara detsamma som det som skildras (som i hög grad är det som media bedömer är allmänintressant, även om vi förstås kan påverkan den saken). Det säger heller inget om vilka frågor vi bedömer att vi samtidigt lyfter med ett utspel i en viss fråga, t.ex. kopplar vargfrågan till rovdjursfrågan och hela naturvårdspolitiken och genomslaget för EU-rätten i alla EU:s medlemsstater. Men även om det skulle vara så att vi får ut allt det vi vill, som vi vill, så säger antalet träffar på Retriever inte mycket om vilka frågor vi ser som viktigast, och inte heller om vilket genomslaget en viss fråga får. Fem minuter på Aktuellt blir en träff, medan en tt-notis på ett par hundra tecken i trettio regionala tidningar blir trettio träffar. En artikel på DN-debatt väger inte tyngre i Retriever, med Goldmans analysmetod, än en tre-radare i en lokaltidning. Är det denna metod och metodik som kännetecknar FORES arbete efter Goldmans entré är det illa. Däremot är det förstås utmärkt att vi kommit ut bra i vargfrågan, och eftersom vi även vinner i domstolar så blir vargarna fler.

Det är en befängd ide Mikael Karlsson förespråkar, att man genom nyhetsdatabaser (som han kallar pressklipp) inte skall kunna dra slutsatser om nuet och framtiden. Det finns globala företag som gör det, t.ex. Svensk/Amerikanska recorded future. Goldman har analyserat en tenden och visar tydligt var SNF i praktiken lägger sin prioritering. Mikael Karlsson vägrar att ta in det. Men vilken tur för SNF att Karlsson snart avgår. Då kanske de kan komma igång med lite riktigt miljöarbete.

Not 1: Jag har viss förståelse för att SNF agerar som de gör. Vargfrågan är så liten att SNF kan visa att de gör skillnad genom att t.ex.lämna in ett överklagande på ett skyddsjaktsbeslut. Den bidrar på ett sätt att skapa trovärdighet, folk får ett intryck av att SNF levererar. Tyvärr är det en fråga som, precis som Goldman påpekar, i ett större perspektiv är lågprioriterad och genom att satsa på den så styr SNF bort resurser från andra viktigare frågor.

Not  2: Jag har stor respekt för Mattias Goldman som jag först träffade på en vindkraftkonferens för ett par år sedan. Han var moderator och jag var en av föredragarna. Därefter har jag hållit lite koll på honom i allmänhet och Gröna bilister i synnerhet (han företrädde Gröna bilister på den tiden).