Splittring i jägarkåren - allt annat än önskvärt!

Läser i Svensk Jakt om splittringen inom Jägarnas Riksförbund. De beskriver ganska väl det som man kunnat se under våren, att när  Jägarnas Riksförbunds ordförande genom att skriva på vargkommitténs åsiktsförklaring om varg försatt förbundet i en omöjlig situation. Alla inser att Jägarnas Riksförbund inte både kan äta kakan och ha den kvar, dvs man kan inte skriva på en övergripande åsiktsförklaring angående varg och samtidigt behålla ett krav på att det inte skall finnas någon frilevande varg i Sverige.

För egen del är jag med i båda förbunden. Av den enkla anledningen att det är det enklaste sättet att stärka jägarnas röster i dessa svåra tider. Jag tycker att det var en viktig markering av Jägarnas Riksförbund att underteckna åsiktsförklaringen, det visar att man är förhandlingsbar och har en viss politisk realism. Att inte underteckna åsiktsförklaringen hade inneburit än större marginalisering, vilket inte heller hade varit bra. Eller snarare, det hade varit rent katastrofalt.Frågan är nu om man kommer att välja konfliktens väg, vilken kommer att skada jägarnas intressen i stort eller om man kommer att svälja sin stolthet och fortsätta arbeta på ett sätt som innebär att man faktiskt har viss inverkan på vad som sker i framtiden.

Edit: Även Jaktjournalen rapporterar om splittringen inom Jägarnas Riksförbund. Jag kan inte se hur det skulle gynna möjligheterna till meningsfull jakt att skapa ytterligare ett förbund. Funderar för övrigt på om inte allt större del av jägarkåren väljer att vara förbundslös, det ligger i den individualistiska tidsandan att folkrörelserna har problem och ses mer som serviceorgan än medlemsorganisationer.