Åtelkamera = Övervakningskamera?

Är det korrekt och rimligt att man i tillämpningen av Lagen om allmän kameraövervakning (sfs 1988:150) jämställer en åtelkamera med en konventionell övervakningskamera? Frågan är berättigad med anledning av ett pressmeddelande från polisen i Norrbotten härom dagen:

Tillstånd krävs för åtelkamera

Polis, åklagare och länsstyrelsen vill göra ett klargörande om vad som gäller vid användande av åtelkameror i skog och mark, med anledning av vissa missuppfattningar som kommit till vår kännedom.

Enligt 5 § Lagen om allmän kameraövervakning, krävs tillstånd av länsstyrelsen för att man ska få sätta upp en åtelkamera i skogen. Detta eftersom allemansrätten ger folk rätt att vistas i skog och mark och de ska ej riskera att filmas av en obevakad kamera. Polisen kommer därför vid upptäckt av kameror som satts upp utan tillstånd att beslagta kameran och inleda en förundersökning. Brottet kan medföra ett års fängelse eller böter vid fällande dom.
Finns det andra kriterier som gör att polisen misstänker att åtelkameran används som en del i jakt kan brottet istället rubriceras som förberedelse till jaktbrott alternativt grovt jaktbrott, vilket kan medföra upp till fyra års fängelse.  

Ja man kan ju fundera. Kameraövervakning för inte ske hur som helst på allmän plats, det är vi alla överens om. Men är t.ex. en vildsvinsåtel en allmän plats? Jag anser inte det. En anlagd vildsvinsåtel är en installation i syfte att bruka och tillvarata det marken ger, precis på samma sätt som en havreåker. Och får allmänheten beträda en havreåker? Nej. Precis på det sättet kan en vildsvinsåtel betraktas. Och kammarrätten i Jönköpings län har gjort det i ett rättsfall även om man inte tar konsekvenserna av det, jag lånar Jägareförbundets text kring detta:

Kammarrätten i Jönköping har nyligen avkunnat en dom i ett fall där en person ville ha tillstånd att ha övervakningskameror på sina åkrar samt på en åtelplats för vildsvin. Domstolen kom fram till att tillstånd inte behövdes för att ha övervakningskameror på åkrar med växande gröda eftersom allemansrätten inte innebär att man får beträda sådana åkrar. På åkermarken i övrigt ansåg domstolen däremot att tillstånd krävdes eftersom allemansrätten gäller där. I den delen beviljade domstolen dock inte tillstånd att ha övervakningskameror.
Åtelplats fick tillstånd
När det gäller kameraövervakning av själva åtelplatsen ansåg domstolen att ”den allemansrättsliga tillgängligheten är begränsad vad gäller själva anordningen som finns på åtelplatsen”. Detta betyder på ren svenska att allmänheten inte får fingra på en anläggning, till exempel en foderspridare, som fastighetsägaren eller jakträttshavaren uppfört. Dessutom uttalade domstolen att tillgängligheten i övrigt fick ”anses begränsad vad gäller området i anslutning till anordningen, eftersom den verksamhet som bedrivs vid åtelplatsen löper stor risk att allvarligt störas om allmänheten gör sig tillträde till området”. I klartext innebär detta att man alltså inte får störa jakten genom att lägga vittring kring åtelplatsen. När det gäller själva syftet med övervakningen, ansåg domstolen att det var ett samhälleligt och legitimt syfte att kartlägga vildsvins rörelsemönster för att kunna bedriva en effektiv jakt.
Suddiga gränser
Trots att domstolen egentligen sa att allemansrätten inte gäller runt en åtelplats och därmed, precis som med åkrar med växande gröda, inte borde innebära krav på tillstånd, ville man inte gå så långt. Istället kom man fram till att tillstånd ska beviljas då domstolen ansåg att riskerna för intrång i den personliga integriteten var försumbara. Sannolikt tog man det säkra före det osäkra eftersom gränserna för allemansrätten var så suddig, och exakt var kameralinsen når går ju inte heller att säga. Man kan alltså numera på goda grunder säga att man måste ha tillstånd för en åtelkamera, men att man ska få tillstånd om man söker.

Alltså. I dagsläget behöver man tillstånd för att använda en åtelkamera. Har du det för din?

Exempel på domslut.